En ja, ganska bra helg.. i fredags åkte två förkylda bästisar hem till Sarah och bara tog det lugnt.. vi kollade på film och bara hade mysigt! Sen skulle vi åka och se när Axel och hans band spelade, men det var så sent att bussarna inte passade! :/ tråkigt! Jag åkte hem och kollade lite film.

lördag, ja då dömde pappa och jag först i stavan, två matcher. Skönt med lite pengar! Sen bara fixade mamma, pappa och jag lite saker.. födelsedagspresenter och sånt! (a) När vi kom hem beställde syster och jag biljetter till "New Moon", för syster hade inte sett den och pappa betalade! (a) haha, vi hade en jättemysig kväll! Ååh älskar New Moon! <3 <3

söndag, pappa och jag dömde i farstahallen. Usch! eller ja, vad ska jag säga. En tränare som var dum i huvudet. Ibland får man ju höra, "det här va fan det sämsta jag har sett!!!" men ofta är det från tränaren vars lag har förlorat. och denna gång var det för att en spelare tog 4-5 steg innan han sköt och då blåste vi av honom. Ja, sånt är livet! Men vi kan ju inte ta hänsyn till att han tar 4-5 steg och sen gör mål, jag menar ska vi döma mål bara för att det är synd om honom. Tänka "naaw, stackarn, nej men vafan det var "nog" 3 steg, han får göra det målet!" Det vore moraliskt fel! Det läskiga är att man ser ledarens beteende på spelarna också. Om en ledare är hetsig och skriker för ingenting då gör spelarna likadant! Tyvärr..
Det här är ofta väldigt vanligt när det kommer till killag.. det är på liv och död redan när killarna är 7,8 år gamla. Killar måste uppfostras för att bli bra spelare.. om tränaren skriker på domaren så tror de självklart att det är så man ska göra. Det är klart, det är så vi människor fungerar! Det är tråkigt när det blir så och speciellt när det händer med spelare som har stor potential att lyckas men som har fel inställning!

vidare sen till systers match. Det är så härligt att se henne spela igen! Att se henne göra mål och bara bli så glad. Det är nu mer än ett år sen hon opererades. Det känns som om det har gått fort, men samtidigt långsamt! Jag är iaf jätteglad att hon är tillbaka för jag vet att hon kommer att kunna lyckas som proffs! I believe in her! <3 

Bästis ringde också idag.. ett mindre trevligt samtal! Varför ska det alltid vara så att livet är orättvist? När man tror att man lever i en stabil tillvaro så ska det bara på några timmar förändras men framför allt förstöras. Det kan inte vara lätt att förlora en förälder. Eller vad vet jag, jag kan inte ens tänka mig in i situationen. Jag kan inte tänka mig ett liv utan min mamma, pappa och lillasyster! Jag älskar er! <3 

    

carpe diem